Emigration och Historia

Föreningen Emigration och Historia håller årsmöte 2021
Tid: Lördagen den 27 februari kl 10.00
Plats: Telefonmöte (pga. av coronapandemin)

Medlemmar och funktionärer som önskar delta ombeds att anmäla sig till emigration@eastmark.se eller 0560-20 000. Vi skickar därefter ut information om hur man ansluter till årsmötet.

Välkomna önskar styrelsen

Föreningen Emigration och Historia håller årsmöte
Tid: Lördagen den 22 februari kl 15.00
Plats: Föreningslokalen, Östmark
Välkomna!

1. Kari Evensmoen
2. Martti Männistö
3. Birgitta Eriksson
4. Annelie Rådström
5. Ingvar Svensson
6. Therese Löfkvist
7. Pelle Axelsson
8. Lena Eriksson
9. Susanne Werme
10. Wanja Persson
11. Monika och Jörgen Axelsson

Vinnarna är underrättade och ett stort TACK till  alla som köpt lotter av oss.

Kontrollant vid dragning: Peter Jonsson, Torsby Kommun

Så trevligt om ni ville titta in till oss imorgon (lördag 20 juli) när vi har öppet hus kl 10-14.
Kaffet är varmt, gott hembakat bröd finns därtill. I år finns även hembakat bröd till försäljning.
Ni kan också köpa lotter i vårt lotteri med fina vinster. Första priset är ett presentkort på 1000 kr att använda på Emigration och Historia till släktforskning eller släktbok.
Varmt välkomna!

Författaren Lars Nordström följer upp sin tidigare bok ”Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar” men en översättning av skogshuggaren Emil Engströms bok. Boken utkommer i juli 2019 på Votum förlag.

Med yxa, såg och penna: Minnen från Fjärran västerns skogar
 
Emil Engströms nedtecknade minnen från ett långt arbetsliv i urskogarna ute vid Stilla havet är de enda i sitt slag. Ingen annan svensk skogshuggare i Fjärran västernskrev ner sina upplevelser och lyckades få dem utgivna i bokform. Skildringen säger ingenting om varför eller hur denne unge dalmas hamnade där han gjorde, men tack vare en nu levande släkting i Sverige med ett omfattande privat arkiv, har den svenska utgåvan kunnat kompletteras med både fotografier och personhistoria. Emil hade, precis som sina två äldre bröder, lämnat hemmet i Svärdsjö vid 15 års ålder för att i Norrland hanka sig fram som vedhuggare, skogsarbetare och rallare. Konjunkturerna var svaga i Sverige i början på 1900-talet, medan det i Amerika var goda tider och gott om arbete. Många valde därför att ge sig av.

Till strömmen av lycksökare på andra sidan Atlanten sällade sig de tre bröderna. Johan gav sig av 1901. Erik for 1902; Emil, yngst i skaran, fick året därpå biljettpengar av Johan. Oberoende av varandra arbetade de sig sedan som skogsarbetare och rallare allt längre västerut. Julen 1903 förenades de i Sumpter, en liten stad i östra Oregon. Det är ungefär här som Emil börjar sin berättelse.

Med undantag av en kortare sejour som guldgrävare i Alaska med Johan 1907 – 1908, skulle Emil bli Fjärran västern trogen fram till sin död i Tacoma, Washington, 1964. Han försörjde sig med yxa och såg. Arbetet var inte bara hårt – skogshuggarnas dagliga kaloriförbrukning var ca 8 000 kalorier per dygn – utan räknades även som Amerikas farligaste yrke. Statistiskt sett avled en skogsarbetare varannan dag. Det var en rotlös tillvaro. Arbetena i de olika skogshuggarlägren följdes av perioder på ungkarlshotell i storstaden Seattle. Många levde ett hårt liv och tillbringade lediga stunder med kortspel, alkohol och tillfälliga bekantskaper. Många förblev ungkarlar; många återsåg aldrig sitt hemland.

Emil var en principfast man: han gillade inte ohederlighet, försök till tvång och övertalning, orättvis behandling eller bristande solidaritet. Hans estetiska ideal var att på ett så troget och sanningsenligt sätt som möjligt vittna om den värld han rörde sig i. Det är utifrån de perspektiven han skildrar arbetet i skogen, förhållandena i lägren, förmän, färgstarka individer, minnesvärda ordväxlingar och kommentarer, livet i Seattle mellan jobben, depressionen under 30-talet, sitt eget åldrande och de obönhörliga förändringar som 1900-talets första hälft bjöd på. Han redogör också detaljerat för en av de mest dramatiska konfrontationer som arbetarna hade med militär och medborgargarden under försöken att organisera sig fackligt.

Som så många av 1900-talets stora svenska arbetarförfattare var Emil Engström autodidakt, ständigt läsande och observerande. Utan formell skolning hade han sakta men säkert bemästrat amerikanskan och utvecklat ett personligt, stilsäkert språk. Tack vare denne exceptionelle skogsarbetare har vi berikats med värdefulla inblickar i ett rätt okänt kapitel svensk skogshistoria långt borta vid Stilla havet. För denna bok är vi honom stort tack skyldig.

Föreningen Emigration och Historia håller årsmöte
Tid: Lördagen den 23 februari kl 15.00
Plats: Föreningslokalen, Östmark
Välkomna!

Har ni hört sagan om Lilltjuven och Stortjuven? Lyssna på sagan från Östmark nedan. Inspelningsår 1956.

Källa: Institutet för språk och folkminnen: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/dialekter/lyssna-pa-dialekter/varmland.html#ostmark

Emigration och Historia
Tid: Lördagen den 24 februari kl 15.00
Plats: Föreningslokalen, Östmark
Välkomna!